WED/RLS-historiken

WED/RLS-historiken startade ordentligt i samband med att den svenske neurologen Karl-Axel Ekbom i sin doktorsavhandling 1945 myntade sjukdomsnamnet Restless Legs Syndrom. Men redan 1672 publicerade den engelske läkaren Sir Thomas Willis artiklar över patienter med WED/RLS, vilka han behandlade med Laudanum.

Karl-Axel Ekbom (1907-1977) var i mitten av 1940-talet verksam på neurologkliniken vid Serafimerlasarettet i Stockholm. Senare blev Ekbom den förste professorn på neurologiska kliniken vid Uppsala Universitet och genom hans banbrytande arbete sattes WED/RLS på den medicinska kartan. Tyvärr är sjukdomen ännu idag i stor utsträckning okänd, bland såväl allmänhet som läkare, vilket leder till stora problem för de drabbade.

Sir Thomas Willis, neurologins fader

Karl-Axel Ekbom, professor i neurologi

Redan 1672 publicerade den engelske läkaren Sir Thomas Willis (1621-1675) artiklar över patienter med WED/RLS. Han behandlade dessa med Laudanum, som är en blandning av alkohol och opium, vilket fick bra effekt. Opioider är än idag en del i behandlingen av WED/RLS, men alkohol bör undvikas om man lider av WED/RLS.

Nobelpriset i medicin 2000

Professor Arvid Carlsson (f. 1923) kunde i slutet på 1950-talet klargöra dopaminets funktion. För denna upptäckt fick han Nobelpriset i Medicin år 2000. Därigenom kunde läkemedelsindustrin börja tillverka läkemedel som i hjärnan fungerar som dopamin. Detta revolutionerade behandlingen av t. ex. Parkinsons sjukdom och WED/RLS samt behandling och förståelse av psykiska sjukdomar.

Professor Arvid Carlsson

Doktor Nils-Brage Nordlander

Professor Sevket Akpinar

Ännu en svensk, doktor Nils-Brage Nordlander (1919-2009), gjorde en pionjärinsats när han i början på 1950-talet behandlade WED/RLS-drabbade som hade låga järnvärden med intravenöst järn eftersom han trodde att etiologin (orsaken) kunde vara järnbrist, vilket är en mycket intressant tes även idag. Nordlander fick bra resultat, men var för tidigt ute. Liknande försök görs idag.

Den turkiske neurologen Professor Sevket Akpinar (1929-2010) behandlade i början på 1980-talet många Parkinsonpatienter med levodopa för sin Parkinson. En del av dessa patienter som även hade WED/RLS berättade för Professor Akpinar att krypet i benen försvann när det fick levodopa. Professor Akpinar förstod att han gjort en viktig upptäckt. Äldre än så är inte den moderna behandlingen av WED/RLS.

Den svenske doktorn Doktor Christian von Scheele (1940-2007) behandlade i början av 1980-talet WED/RLS-drabbade med levodopa med gott resultat.