Restless Legs Syndrome, RLS, är en sjukdom med de symptom som beskrivs här. Sjukdomen kan även kallas WED, Willis Ekboms Disease.
Symtom på Restless legs/ rastlösa ben
Om du känner du igen dig i punkterna nedan så kan även du lida av Restless Legs:
- Känner du obehagskänslor och/eller domningar i benen och/eller armarna när du sitter eller ligger?
- Kommer obehagskänslorna vid vila/stillhet?
- Känns det bättre när du rör på dig?
- Är obehagskänslorna större på kvällen och natten än på dagen?
- Har du ofta svårt att somna och /eller väcks du lätt av obehagskänslorna på natten?
- Sparkar du ofta med benen/ har du ofta ryckningar i armarna när du sover? Går lakanen i sängen sönder?
- Är obehagskänslorna ibland förenade med smärta?
- Är obehagskänslorna svårare när du är trött eller har sovit dåligt?
- Har du familjemedlemmar som upplever eller har upplevt liknande problem?
- Har medicinska undersökningar hittills inte givit någon förklaring till dina besvär?
Hur känns Restless Legs?
- Det känns som ett oemotståndligt behov av rörelse för att lindra besvären. Obehagen känns oftast djupt inne i benen, oftast mest mellan knä och ankel. De beskrivs som brännande, domnande, hettande, krypande, pirrande, smärtande och/eller stickande. Besvären lättar eller försvinner helt vid rörelse, men bara för stunden.
- Det är mest besvärligt på kvällen och natten, men i svåra fall kan obehagen finnas under hela dygnet.
- Sömnstörningar är mycket vanliga. Det kan vara svårt att somna, och man kan vakna av obehagskänslorna och/eller muskelryckningar. Sömnstörningarna leder ofta till onormal dagtrötthet som kan ge dig följdproblem: Minne, koncentrationsförmåga, arbetsförmåga, humör och social förmåga kan påverkas.
- Svåra sömnstörningar kan också medföra allvarliga påfrestningar på hjärta och kärlsystem. Bättre sömn är därför ett grundläggande mål för all behandling.
Förekomst av sjukdomen RLS
Sjukdomen är mycket vanlig. Man räknar med att omkring 10 % av befolkningen i vår del av världen har problem som kan knytas till RLS. Många har milda former och klarar sig bra med egenvård. Några får outhärdliga plågor utan rätt läkemedel. Däremellan finns en stor grupp som kan hanka sig fram även utan medicinsk hjälp, men som kan få stor hjälp av rätt behandling.
Primär och sekundär RLS
RLS finns i två former – primär och sekundär. Den primära formen av sjukdomen kallas idiopatisk, vilket betyder att den har okänt ursprung. Primär RLS kan komma i skov, vilket betyder att man periodvis mår bra, men sedan utan synbar orsak får perioder med större besvär. Sekundär RLS kallas även symptomatisk eftersom den beror på en underliggande sjukdom eller ett underliggande tillstånd och försvinner när grundorsaken försvinner. Sekundär RLS kan bero på sådant som järnbrist, graviditet (särskilt under de sista månaderna), brist på vissa vitaminer, sviktande njurfunktion eller sidoeffekter av vissa läkemedel.
I det nuvarande svenska kodsystemet, ICD 10-SE finns det bara en diagnoskod för RLS. I det kommande kodsystemet ICD 11, gör man skillnad mellan primär och sekundär sjukdom. Läs mer om diagnoskoderna för RLS. Klicka här.
Debut och orsaker för RLS
RLS förekommer i alla åldersgrupper, men många får inte diagnos förrän i mogen ålder. Hos barn kan sjukdomen förväxlas med växtvärk, initiativlöshet och svårigheter att komma till ro. Hos äldre kan den vara en orsak till nattlig oro. Betydligt fler kvinnor än män är drabbade. Många får aldrig rätt diagnos och lider i onödan.
Besvären känns i benen och andra delar av kroppen, men det är en neurologisk sjukdom där grundorsakerna finns i hjärnan. Man vet inte exakt vad som utöser sjukdomen, men det finns flera teorier: Järnbrist i hjärnan verkar ha stor betydelse. Brist på vissa vitaminer och spårämnen kan spela in. Det finns också en tydlig ärftlig faktor. Troligtvis handlar det om flera samverkande faktorer och stora individuella skillnader.
Ställa diagnos på RLS
RLS är fortfarande en av de mest underdiagnostiserade sjukdomarna. Alltför ofta får man gå flera år med resultatlösa besök och undersökningar innan en riktig diagnos ställs. Det finns inget enskilt prov eller någon enskild undersökning som kan visa om du har RLS/WED eller inte. Diagnosen ställs med utgångspunkt från dina symptom. Det finns fem kriterier, som alla ska vara uppfyllda:
- Tvånget att röra sig på grund av obehagskänslor.
- Tvånget att röra sig börjar eller förvärras vid vila eller inaktivitet.
- Tvånget att röra sig lindras delvis eller totalt genom rörelser.
- Tvånget att röra sig är större på kvällen och natten än under dagen.
- Rörelsetvånget och obehagskänslorna kan inte enbart förklaras med andra omständigheter som till exempel kramp i benen, obekväm ställning, svullna ben, ledinflammation eller läkemedelsbiverkan.
Inför ditt läkarbesök kan det därför vara bra att använda den symtomdagbok som finns här på hemsidan. Eftersom sjukdomen har en ärftlig faktor kan det också vara bra att ta reda på om några av dina släktingar har eller har haft liknande besvär. På grund av att andra läkemedel kan inverka på RLS-symtomen, är det dessutom viktigt att du berättar om alla mediciner du använder. Bland annat bör du berätta om du använder antidepressiva medel, antihistaminer, antiepileptika, sömnmedel eller H2-blockerare.
Differentialdiagnostik
Eftersom det finns andra sjukdomar som yttrar sig på liknande sätt, behöver läkaren tillsammans med dig undersöka om det kan finnas andra orsaker till dina besvär. Läkaren bedömer vilka prover som bör tas för att bidra till rätt diagnos. Några prover är särskilt viktiga vid RLS:
- För lågt värde av järn i hjärnan, mätt som ferritin i serum och/eller plasma, kan orsaka/förvärra RLS-besvär. (Blodvärdet Hb ger inte tillräcklig information. Även ferritinvärdet kan vara missvisande på grund av infektion eller annat, tala med din läkare.)
- Vitamin B12 och B9. Brister kan påverka besvären.
- Kreatinin som ger ett mått på njurfunktionen är viktigt, dels för att bristande njurfunktion kan orsaka/förvärra RLS-besvär, dels för att doseringen av läkemedel mot RLS kan behöva anpassas om njurfunktionen är nedsatt.
Film om att ställa diagnos på RLS
Förbered ditt läkarbesök
Som ett led i att öka din självmedvetenhet har du nytta av att förbereda dig inför ditt läkarbesök om du tror att du har RLS.
Självtest för Restless Legs, RLS
Gör ett RLS-självtest för att bedöma hur allvarlig din sjukdom är genom att klicka här.
Symtomdagbok för Restless Legs, RLS
Inför ditt läkarbesök kan du även föra Symtomdagbok. Ladda hem symtomdagboken genom att Klicka här.
För fler tips https://www.rlsforbundet.se/infor-lakarbesoket/